Dans, dans, dans.
Jag ska vara helt ärlig nu, trots risken att ni tänker att jag är smått galen, eller vänta det vet ni säkert redan. I alla fall jag saknar redan dansen, så innerligt. En vecka har gått utan Ackis och i fredags dansade jag min sista klass med Lazslo för terminen. Det är inte det att jag inte trivs med att ha mer tid att umgås med nära och kära, det är självklart underbart men det är något som fattas inom mig. Jag saknar att få använda kroppen som redskap för att få ut känslor och energi, det skapar helt enkelt en tomhet inom mig.
Hade sista rephelgen med Amfora produktion (musikalen) i helgen vilket i och för sig bestod av en hel del dansande. Det blir däremot helt annorlunda när man själv ska leda och vägleda och inte är den som ska finna det läraren vill ha. Det är helt otroligt vad duktiga alla elever har varit, det kommer bli så bra! Det har varit helt underbart att få jobba med en hel grupp och förmedla det man vill få fram och skapa en förståelse tillsammans. Kroppen är helt enkelt bara ett underbart redskap, använd den så mycket ni kan där ute. Dans, dans, dans helt enkelt.
Hade sista rephelgen med Amfora produktion (musikalen) i helgen vilket i och för sig bestod av en hel del dansande. Det blir däremot helt annorlunda när man själv ska leda och vägleda och inte är den som ska finna det läraren vill ha. Det är helt otroligt vad duktiga alla elever har varit, det kommer bli så bra! Det har varit helt underbart att få jobba med en hel grupp och förmedla det man vill få fram och skapa en förståelse tillsammans. Kroppen är helt enkelt bara ett underbart redskap, använd den så mycket ni kan där ute. Dans, dans, dans helt enkelt.
