Håltimme
Inte okej att man får håltimme direkt när man kommer till skolan för att föreläsaren bestämmer sig för att inte komma. Det resulterar i trötta och rastlösa studenter.
Västerås
Det blev inte så mycket bilder i helgen tyvärr. Men här kommer några.
Impossible
Stay out of love until you're ready, stay out of it 'cause it scares you
You'll still find your love outside the public library.
Your love is impossible.
Fin låt, mera sånt åt folket. Tips uppskattas.
Sjöstadsponny
Vad skulle jag göra utan dig i sjöstaden älskade ponny?
Finhelg.
I helgen var jag i Västerås, därav den dåliga uppdateringen. Alltid fullspäckat schema när man är hemma över helgen, massor man vill hinna med. Amanda kom hem från Indien i torsdags och Louise var hemma från halmstad över helgen, en extra fin helg kan man säga. Detta gör att det känns extra tufft med måndag och skola.
Sitter på tråkig föreläsning nu sen ikväll blir det i alla fall dans.
Dance, dance, dance.
Jag har kommit på att jag vill skriva ett inlägg om det jag älskar att göra mer än något annat, att dansa. Jag är dock rädd att jag inte kommer lyckas få fram känslan jag har inom mig på text, jag är rädd att det kommer verka som att jag älskar det mindre än vad jag gör men jag ska nog göra ett försök någon dag. För känslan jag kände i danssalen idag var oslagbar och känslan jag känner nu är oslagbar. Det får mig att tänka över vad jag egentligen borde göra med mitt liv, för att få stå där dag ut och dag in skulle vara det bästa som finns.
Jag och alla andra.
Ibland händer det att jag bara blir trött på alla människor runt omkring mig på tunnelbanan och undrar vad dem egentligen tänker med. Men det slog mig precis att det kanske jag som är felet. För hur stor chans är det att alla utom jag beter sig konstigt? Jag får nog ta och skärpa mig helt enkelt och inte stressa upp mig för småsaker.
död säl.
Har varit helt död i kroppen idag. Har ingen energi. Dock överskottsenergin i hjärnan p.g.a. tentan. Blir alltid smått galen när jag sitter still hela dagarna och skriver. Nu blir det i alla fall att åka till dansen, hoppas på att kroppen kommer igång lite.
P.s. Klas bara för att du kommenterar sådär så kommer jag nu blogga ännu mer, inte mitt fel att du går in på min blogg 10 ggr per dag. haha.
Förövrigt blev torkade ananasbitarna sjukligt goda, men himlans tid tog det att göra dem.
Dum hemtenta.
Håller på och skriver på min dumma tenta, är rätt så trött på den nu kan man säga.
Vill bara bli klar men det går segt nu, känns som om jag missat massa som man måste ha med.
Har ingen ork nu, vill bara ut i solen (trots att det är kallt idag) Längtar massor till helgen, då jag är ledig och ska få träffa mina fina damer i Västerås, i helgen samlas vi nästan alla äntligen. Amanda kommer hem från Indien och Vietnam och Louise kommer hem från Halmstad. Dock åker Ståhlan till gbg men henne får jag träffa på söndag i sthlm i alla fall, mys.
Nej nu ska jag återgå till mitt dumma patientfall som inte riktigt vill det jag vill så att jag i alla fall kan få åka och dansa ikväll.
På återseende mina vänner.
Projekt torka ananas
Efter ca 5 h i ugnen säger ananasen godnatt och projektet får fortsätta imorgon, tog nämligen lite längre tid än väntat.
Så.. Godnatt!
Projekt torkad ananas
Ikväll har jag och Maija försökt torka ananas. Vi började med att stycka den lite smått, det vart ananas rester överallt.
smshistoria
Medans min kära far precis lärt sig skicka sms med sin nya Iphone.
Avancerar sig min kära mor ett snäpp och börjar blanda svenska och engelska i sina sms.
Hemtentatime
Denna vecka är det hemtenta som gäller. Ska försöka göra så mycket som möjligt i början på veckan då jag tänkte åka till Västerås torsdag kväll och måste bli klar innan dess.
Mina änglar.
Mina systrar har de finaste barnen i världen, för mig i alla fall. Inga ord kan beskriva hur mycket jag älskar de små busfröna.
I just can't say it.
Om det bara var så enkelt och att man kunde se in i framtiden en liten gnutta.
Söndag 11 mars
Allt känns bättre nu, det är jobb som gäller idag. Just nu äter jag frulle, lyssnar på musik och taggar allmänt för att jobba. Måste göra det så roligt som jag brukar, vara glad, bli mer och mer glad, använda energin till att vara så effektiv som möjligt. Det blir en god cirkel då och det blir så himlans kul, måste bara komma in i den. Med lite mer kaffe så är jag nog igång.
Efteråt kanske det blir att träffa T, men vi får se!
Monetas, soldi, cash.
I morse kände jag mig inte alls bra, jag funderade på ifall jag ens skulle klara mig till jobbet men jag tog mina krafter jag hade kvar och tog mig till jobbet i alla fall trots denna enorma sten som det känns som om jag går och bär på. Väl på jobbet blev det bättre, men inte bra kan jag lova. Usch och fy, försöker tänka positivt och så och det går åt rätt håll. Har i kväll i alla fall använt mina energi till att planera ut min kost, ska bli expert på det och äta massor som är bra. Hälsofreak here i come typ. Om jag inte klarar det vet jag inte vad jag gör.
Längtar i alla fall tills dansen på måndag, dock längtar jag mindre till hemtentan jag måste börja skriva då. Kluvet kan man säga.
Känner mig inte direkt sugen att jobba imorgon heller men men, what to do, det är bara att ta sig igenom det och tänka pengar, monetas, cash, soldi och så vidare.
P.s. ursäkta de deppiga uppdateringarna på senaste tiden, jag lovar det kommer bli bättre :)
I do believe in magic.
Stage 2.
För någon dag sedan skrev jag att det känns bättre nu, nu när jag ser allt klarare och vet grunden.
Jag vill nog ta tillbaks det, det känns som jag till viss del förträngde det. Visst, det är skönt att nu har tagit tag i det och att jag nu vet grunden i det hela. Men nu med all fakta så känns allt så himlans mycket jobbigare, det gör ont i mig av att tänka på det och det gör ont i mig när jag oroar mig. Varför kan inte allt bara få vara bra? Tror detta (oron) är ett steg i bearbetningsprocessen, känner att jag på något vis börjar förstå vad det till viss del innebär och så. Ibland önskar man bara att man kunde få se in i framtiden för att se att allt kommer bli bra så att man kan sluta orora sig och släppa tankarna en fredagkväll som denna.
Grejen är den var att jag inte trodde det gjorde mig något, att det bara var skönt med ett konstaterande men det var jobbigare än jag anade, skit också nu skulle jag behöva en kram.
13 minuter
Har man blivit bortskämd när man blir irriterad av att man måste vänta på tvärbanan i 13 min?
Jag skulle säga att det är en definitionsfråga.
