Lover I don't have to love.

Jag vill nog ta tillbaks det, det känns som jag till viss del förträngde det. Visst, det är skönt att nu har tagit tag i det och att jag nu vet grunden i det hela. Men nu med all fakta så känns allt så himlans mycket jobbigare, det gör ont i mig av att tänka på det och det gör ont i mig när jag oroar mig. Varför kan inte allt bara få vara bra? Tror detta (oron) är ett steg i bearbetningsprocessen, känner att jag på något vis börjar förstå vad det till viss del innebär och så. Ibland önskar man bara att man kunde få se in i framtiden för att se att allt kommer bli bra så att man kan sluta orora sig och släppa tankarna en fredagkväll som denna.

Grejen är den var att jag inte trodde det gjorde mig något, att det bara var skönt med ett konstaterande men det var jobbigare än jag anade, skit också nu skulle jag behöva en kram.