Inre tankar.

Idag var jag hos sjukgymnasten för första gången på detta år. Tyvärr har det blivit sämre, förmodligen för att jag sprang i klackar på nyår (smart man är). Så jag fick min behandling och när jag var klar var det dags att fråga frågan jag bävat för. Kan jag börja dansa nu när vårterminen drar igång. Självklart fick jag det svaret jag väntade mig och absolut inte ville höra: Nej, du kan inte börja än för dina ben är såpass känsliga fortfarande. Visst det förstår jag förstås själv, nu när dem lyckades bli såpass dåliga igen bara efter en kväll med klackar. Men det gör lika ont i min själ ändå, jag ville verkligen inte höra det. Jag hade hoppats så innerligt att det skulle vara bra i januari för jag kan inte leva ett liv utan dans.. Fan.


Så idag har jag bestämt mig för att jag ska ta hand om mina ben mega mycket varje dag tills de blir bra.
jag har idag:
- Akupunktur av min sjukgymnast.
- Massage och värme hos sjukgymnasten.
- Spolat kallt/varmt vatten på benen.
- Smort in med voltaren
- Spikmattat benhinnorna, aj vad ont det gjorde. (Inte för att jag vet om det är bra men ändå)
- Strechat i mängder
- Haft värmedyna på benen

Strax blir det
- Mer strech
- Massor av linnex
- Värme

Visst jag kanske är extrem men jag orkar inte ha det så här. Jag har inte lust med något annat förens jag blir bra. För hur ska jag kunna må bra om en del av mig måste gömmas undan för att jag är skadad?
Jag har varit utan dansen allt för länge en gång förut (förra hösten) och jag tänker inte gör om det, för det var då jag mådde som sämst och fick det konstaterat, jag kan inte leva utan dansen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0