Lover I don't have to love.

Lars Winnerbäck sjunger så fint om pollenchock och stjärnfall i en av sina låtar, i mitt liv finns just nu bara pollenchocken, jag tappar i stort sett rösten och får galet ont i halsen så fort jag går utanför dörren. Enligt nyheterna har det inte varit så här höga halter pollen på 6 år och jag minns faktiskt den våren, jag var sängliggandes och kunde inte vistas utomhus utan att min hals dog i stort sett. Nu ska jag hem, hålla mig inne tills imorgon, lyssna på pollenchock och stjärnfall och hoppas på att ett litet stjärnfall dyker upp snart, det skulle verkligen förgylla min vardag.

P.s. Vill även tacka väderguden för detta regn som faller från himlen, det kanske gör att min hals är lite mer levande imorgon.

Kaffekannan kunde möjligtvis inte gått sönder i lite fler bitar? Hur ska jag klara mig utan mitt kära kaffe? Som tur är har jag en liten espressobryggare också, som förövrigt är supersöt.

Under mina snart två år som kaffedrickare har jag lyckats tappa två kaffekannor som då gått sönder, så nu undrar jag varför är dessa i glas ens? Kan de inte göra dem i något som håller bättre, typ metall?

Jaså, då var det dags att bege sig till den stora staden igen efter en veckas ledighet i Västerås och London. En underbar vecka har det varit och den har gått alldeles för fort, som alltid. Att det alltid ska kännas lite vemodigt att ta sig hem till Sthlm igen alltså, fy. Det positiva är att jag får dansa och träffa Maija i Sthlm.

Dock har jag åkt på världens mix av förkylning och pollenallergi pga de extremt höga halterna pollen som flyger ute i luften nu, detta resulterar i att jag typ inte kan andas när jag går utanför dörren och det känns som köttsår i min hals. Så vi får helt enkelt se hur det kommer gå att dansa ikvälla. Synd när jag längtat massor till det.

Lovisa fyller 2 år på tisdag och idag vankas det kalas för hela slanten. London var förövrigt underbart, återkommer med bilder och sådant när jag får tid.

Ikväll blir det kanske också fika med vännerna om det hinns, hoppas på det!

Efter 4 timmars sömn, resfeber och packningsångest är jag nu på väg till praktiken som en packåsna. Så om ca 7-8 timmar börjar min lilla semester, underbart ska det bli och tänka sig jag klarade mig igenom mördardagarna. Jag klarar nog mer än vad jag tror helt enkelt.

Dessa dagar är rent utsagt kaotiska. Åker hemifrån tidigt, tidigt på morgonen och kommer hem allt för sent på kvällen. Står och lagar matlåda kl 23.30 om kvällarna och sover typ 5 h per natt. Idag är det praktik och sedan dans hela kvällen till 22 och imorgon dubbelpass på praktiken. Lördag, söndag och måndag praktik och jobb. Borde egentligen inte klaga, jag gör det ju för att få åka till London på tisdag men just nu vill jag bara att dagarna ska gå, så att jag kan bli klar med praktiken och få åka till London med Amanda för det ska ju bli fantastiskt!

Dessa mornar, alltid lika jobbiga. Längtan till sommaren är obeskrivlig just nu och skoltröttheten är enorm. Tacka vet jag Melissa Horns album live på cirkus, den får mig att ta mig framåt.